Den stora samhällsomvandlingen handlar om när stora delar av flera länder gick från att ha väldigt dåliga levnadsvillkor till att bli mycket bättre.
Den eviga fattigdomen
Fram till ungefär 1750 var Europas befolkning nästan konstant, det vill säga att den varken växte eller minskade. Under en någorlunda kort period, ca 100 år, fördubblades Europas befolkning. Vad beror det på?
År 1850 hade Europas befolkning fördubblats och landat på ca 280 miljoner. En välkänd svensk diktare, Esaias Tegnér, försökte förklara befolkningsökningen genom att hänvisa till “freden, vaccinet och potäterna”. Det syftar på färre dör i krig och bråk, vaccin uppfanns som minskar riskerna att dö av sjukdomar samtidigt som jordbruket(potatisarna) kunde förse den växande befolkningen med mat.
Under Europas befolkningsdubblering, åren 1750 till 1850, uppstod det flera krig främst då Napoleon hade makten. Ändå ses perioden som fredlig, speciellt om man jämför med 1600-talets trettioåriga krig och 1900-talets blodiga historia med två världskrig.
Vaccinet som den brittiska läkaren Edvard Jenners uppfann var för att motverka smittkoppor, och även det som Tegnér talade vid. Genom att inympa kokoppor fick man ett fullgott skydd utan att riskera den fullskaliga påverkningen som smittkoppor gav.
Potatisen var extremt viktig för folkhälsan och odlingen introducerades under 1700-talet i Europa. Men det dröjde flera år innan det hittades rätt sort potatisplantor som kunde stå emot nordiska kylan.
Ständigt växande befolkning krävde ett växande jordbruk. Enligt en engelsk präst, Thomas Robert Malthus, så skulle fattigdomen bli konstant om man strävar efter att förbättra levnadsstandarden då man födde mer barn. Under första halvan av 1800-talet hade han rätt, människor levde inte alls bättre än tidigare.
Emigrationen
Den tidigare dystra utvecklingen utvecklades under 1800-talets senare hälft. En orsak var emigrationen, främst till USA. År 1800 bodde det cirka 5 miljoner i landet, vilket under 130 års tid skulle tjugofemdubblas det bodde alltså ca 125 miljoner invånare i USA år 1930.
Från Sverige begav sig cirka 1,2 miljoner människor till USA. Och cirka 36 miljoner europer invandrade till USA. Italien var det land som hade flest emigrerande, med totalt 9 miljoner utvandrande invånare. Medans Irland hade högst emigration i förhållande till dess storlek, det motsvarar cirka 50-75% av den irländska folkmängden. Om emigrationen inte skedde så skulle den irländska befolkningen vara ungefär fyra gånger större idag. Emigrationen berodde på att en svamp, vid namn potatispesten, härjade på ön under 1840-talet och gjorde levnadsvillkoren mycket svåra.
Industrialiseringen
En annan faktor till Europas bättre levnadsvillkor var industrialiseringen. Länge var det bara Storbritannien som hade kommit igång med utvecklingen. Under 1830-talet skulle Frankrike, Belgien och många Tyska stater påbörja sin industrialisering.
USA som blev världens största industriland under förstavärldskriget började i mitten av 1800-talet medans Ryssland började under 1890-talet, då 920 mil transsibirisk järnväg byggdes.
Sverige påbörjade industrialiseringen tack vare våran järnmalm och trävara. Sverige exporterade(och fortfarande gör) stora mängder till främst hela europa.
Allt som konsumerades var industrivaror. Människor spann eller vävde inte som man tidigare gjort utan arbetade nu i fabriker och industrier. Allt eftersom att industrierna växte började en ny typ av industri växa fram, verkstadsindustrin. I verkstadsindustrin tillverkades det allt från enkla verktyg till stora maskiner vilket sedan såldes till både privatpersoner, andra industrier och mellanhandlare.
En ny arbetsmarknad
Under hundratals år hade männen haft ensamrätt till all högre utbildning. Industrialiseringen skapade massor med nya jobb, men tyvärr också en mycket ojämlik arbetsmarknad. Kvinnor fick arbeta på fabrik men när tyngre maskineri tog över produktionen ersattes kvinnor ofta med män.
Kvinnor hade en plats på kontoret som kontorister, sekreterare och telefonister. Men det blev tyvärr i vanlig ordning handräckningspersonal för de män som ledde denna verksamhet. Sjukvården skapade ett stort antal arbeten för kvinnor, som sköterskor och undersköterskor. Nästan alla läkare var män. Den första kvinnliga läkaren i Sverige hette Karolina Wideström. Hon avslutade sin utbildning 1888, 50 år senare fick Sverige sin första kvinnliga professor i medicin.
Tyvärr hade kvinnor nästan enbart låglönejobb. Även om hon gjorde samma arbete som en manlig kollega fick hon mindre betalt. Det försöktes motiveras med att männen oftast enbart försörjde sin familj och därmed behövde mer pengar. De kvinnor som hade en anställning var antigen ensamstående eller gift men en man som också hade lön.
Utbildning allt viktigare
Det nyare industrisamhället krävde högre kompetens av sina anställda. Under tidigt 1800-tal startades flera tekniska högskolor i alla industriländer, exempelvis KTH i Stockholm. Länder började även införa obligatorisk skola som med tiden ökade i längd. Gymnasieskolor fick också en reform där elever själva kunde välja exempelvis moderna språk eller linjer där man studerade matematik eller naturvetenskap.
Bättre mikroskop uppfinns vilket gör att bakteriologin föds, därmed kan fler vaccin skapas. Det periodiska systemet skapas också. Röntgen tillkommer också så läkare kan lättare identifiera problem som inte direkt är synligt utanpå.
Klassamhället
Tidigare levde man nästan exklusivt på det sitt egna arbeta kunde producera. Under industrialiseringen började man istället sälja sitt arbete mot en lön som i sin tur kunde bytas mot mer än det man tidigare kunde producera själv. I det gamla samhället blev man bunden till den byn man föddes i, nu kunde man på ett annat sätt utforska ochh uppleva hela världen. Då man flyttade dit det fanns arbete.
Flera kunde lösa och därmed blev tidningar och liknande mer populärt också. Människor vart bättre utbildade och fick en ökad politisk medvetenhet.